
Federico Barocci · The Metropolitan Museum of Art
Katolska ordnar, kloster och kommuniteter
En svensk guide till ordenslivet – från kloster i Vadstena och Glumslöv till världens största katolska kongregationer. Klicka på ett kort för att läsa mer.
Manliga kommuniteter i Sverige
Präster och bröder som enligt Stockholms katolska stift är verksamma i Sverige idag – från jesuiternas teologiska arbete till karmeliternas kontemplativa reträtthem.
Jesuiter
SJVärldens största manliga orden, verksam i Stockholm och Uppsala med församling, Newmaninstitutet och ignatiansk spiritualitet.
Dominikaner
OPPredikarorden med konvent i Stockholm och Lund, känd för teologisk bildning, predikan och den dominikanska andliga traditionen.
Oskodda karmeliter
OCDKontemplativa karmelitbröder vid Norraby kloster i Skåne, med reträtthem, bokförlag och djup karmelitansk spiritualitet.
Benediktinmunkarna vid Mariavall
OSBMonastiskt kloster vid Mariavall på Österlen med tidegärd, gästfrihet och det klassiska mottoet ora et labora – bed och arbeta.
Gråbröderna
OFMConvKonventualfranciskaner i Jönköping med pastoral ansvar för S:t Franciskus församling och franciskansk förkunnelse i stadsmiljö.
Franciskaner
OFMFranciskaner av observantgrenen verksamma i Stockholms stift med evangelisk fattigdom, broderskap och kallelse till ordensliv.
Oblatmissionärer
OMIMissionskongregation med Skandinavisk viceprovins, ansvarig för flera församlingar i Skåne och pastoral tjänst bland migranter.
Kvinnliga kommuniteter i Sverige
Systrar och nunnor med kloster, gästhem och apostolat i Sverige – kontemplativa kloster vid Vadstena och Glumslöv, utbildningssystrar och sjukvårdande kongregationer.
Birgittasystrarna – medeltida grenen
O.Ss.S.Kontemplativt abbedisskloster i Vadstena med rötter i heliga Birgittas 1300-talsorden – gästhem, reträtter och tidegärd i Pax Mariae.

Birgittasystrarna – nyare grenen
O.Ss.S.Svenskgrundad birgittinergren med ekumeniskt apostolat, gästhemsverksamhet och närvaro i Djursholm och Falun.
Karmelitnunnor
OCDSveriges första officiella kloster efter reformationen – helt kontemplativt karmelkloster i Glumslöv med bön, ikonmåleri och bokförlag.
Benediktinnunnor vid Mariavall
OSBJesu Moder Marias kloster i Mariavall med tidegärd sju gånger dagligen, gästhem, ikonverkstad och bokhandel på Österlen.
Mariadöttrarna
OSBHeliga Hjärtas Kloster vid Omberg med gregoriansk sång, gästhus, ljusverkstad och benediktinskt liv nära Vadstena.
Dominikansystrar
OPApostoliska dominikansystrar med franska rötter, verksamma i Stockholm, Lund och Karlstad med undervisning och själavård.
Sankta Elisabeths systrar
CSSESjukvårdande systrar i Järfälla med över hundra års närvaro i Sverige – hemsjukvård, äldreomsorg och församlingsarbete.
Josefsystrarna av Chambéry
CSJUtbildande systrar med rötter i Chambéry, verksamma i Stockholm sedan 1865 och förknippade med Franska Skolan.

Skolsystrarna De Notre Dame
SSNDBayrisk grundad utbildningskongregation knuten till Katolska skolan av Notre Dame i Göteborg.
Sacré Coeur-systrarna
RSCJUtbildande systrar med Jesu hjärtas spiritualitet, länge verksamma vid Johannesgården i Göteborg.

Serafimsystrarna
CMBBPolsk grundad kongregation verksam i Stockholm sedan 1965 med omsorg om sjuka, fattiga och trosundervisning.

Jesu Små Systrar
PSJGemenskap i Charles de Foucaulds anda som lever enkelt och fördolt mitt bland vanliga människor i Stockholm.
Mariasystrarna från Lubon
SMPPolsk kongregation med barnomsorg och förskola i Helsingborg sedan 1931 och verksamhet i Södertälje.
Mariasystrarna från Osnabrück
MSMTyska missionssystrar i Uppsala sedan 1951 med församlingsarbete, katekes och själavård där katoliker är i minoritet.
Maria Reparatrix-systrarna
SMRInternationell kongregation med bön och församlingsarbete, verksam i Sverige och ett tjugotal länder.
Monastiska ordnar
Klassiska klosterordnar med stabilt böneliv och arbete: benediktiner, cistercienser, trappister, kartusianer och kamaldulenser som formade Europas klosterkultur.
Cisterciensorden
OCistCisterciensorden grundades 1098 som en benediktinsk reform med enkelhet, liturgi och jordbruk – byggde Alvastra och Nydala i Sverige.
Trappisterna
OCSOTrappisterna lever strikt kontemplativt med tystnad och kroppsarbete – kända för öl, ost och Thomas Mertons andliga arv.
Kartusianerna
O.Cart.Kartusianerna är kyrkans strängaste kontemplativa orden – eremitliv i gemenskap med nästan total tystnad.
Kamaldulenserna
OSB Cam.Kamaldulenserna förenar eremitliv och gemenskapsliv i en benediktinsk tradition från tusentalet.
Benediktinkonfederationen
OSBBenediktinkonfederationen samlar världens självständiga benediktinkloster under en abbotprimas i Rom.
Kanikordnar
Kanikordnar förenar gemensam liturgi med församlingstjänst. Premonstratenserna, norbertinerna, är den främsta representanten i denna kategori.
Tiggarordnar
Tiggarordnar som franciskaner, dominikaner, kapuciner och augustiner lever av evangelisk fattigdom och sänds ut för att predika, undervisa och tjäna de fattiga.
Kapucinerna
OFMCapKapucinerna är en franciskansk reformgren med radikal fattigdom och folklig förkunnelse – Padre Pio tillhörde orden.
Klarissorna
OSCKlarissorna är franciskanordens kontemplativa kvinnliga gren – bön, fattigdom och klausur i autonoma kloster.
Karmelitorden – gamla grenen
O.CarmDen «gamla» karmelitgrenen uppstod på berget Karmel och följde inte Teresas reform 1562.
Augustinorden
OSAAugustinorden förenar studier, undervisning och församlingsarbete under Augustinus regel – påve Leo XIV kommer ur orden.
Trinitarierna
O.SS.T.Trinitarierna grundades för att friköpa kristna fångar – idag arbetar de för förföljda och utsatta kristna.
Mercedarierna
O. de M.Mercedarierna grundades i Barcelona för att friköpa kristna slavar – idag socialt arbete och fängelsesjälavård.

Serviterna
OSMServiterna grundades i Florens med Mariafromhet i centrum – särskilt Marias sju smärtor.
Regularklerker och prästsällskap
Regularklerker och prästsällskap med särskilda uppdrag inom utbildning och sjukvård, som piaristerna och kamillianerna.
Missionskongregationer
Apostoliska och missionskongregationer som evangeliserar världens periferier – från Vincent de Pauls lazarister till Don Boscos salesianer.
Vincentinerna (Lazaristerna)
CMLazaristerna grundades av Vincent de Paul för folkmission, prästutbildning och tjänst bland de fattiga.
Redemptoristerna
CSsRRedemptoristerna predikar för de mest övergivna – Alfons de Liguori är kyrkolärare och moralteolog.

Passionisterna
CPPassionisterna förkunnar med Kristi lidande i centrum – reträtter och mission är deras särskilda kallelse.
Salesianerna
SDBDon Boscos salesianer är en av världens största manliga kongregationer – ungdomsarbete och utbildning i centrum.

Spiritanerna
CSSpSpiritanerna – Helige Andes fäder – arbetar särskilt i Afrika och bland migranter.
Steylermissionärerna
SVDSteylermissionärerna är en av världens största missionskongregationer – evangelisation, media och utbildning.

Combonimissionärerna
MCCJComboni grundade orden med mottoet «Rädda Afrika genom Afrika» – mission bland de fattigaste.

Pallottinerna
SACPallottinerna vill väcka det katolska apostolatet – engagera lekfolk och präster i gemensam evangelisation.

Maristerna
SMMaristerna arbetar i Marias anda med mission, utbildning och församlingsarbete – särskilt i Oceanien.
Internationella kvinnliga kongregationer
Stora kvinnliga kongregationer med global räckvidd: barmhärtighetssystrarna, ursulinerna, Moder Teresas systrar och Don Boscos döttrar.
Barmhärtighetssystrarna
SCBarmhärtighetssystrarna tjänar fattiga och sjuka – historiskt världens största kvinnliga kongregation.
Ursulinerna
OSUUrsulinerna är den äldsta kvinnliga undervisningsorden – flickors utbildning världen över.
Missionärerna av Kärlek
MCModer Teresas systrar tjänar de fattigaste bland de fattiga – döende, hemlösa och sjuka i över 130 länder.

Franciskanska Marias Missionärer
FMMFMM är en av världens största kvinnliga missionskongregationer – utbildning, sjukvård och socialt arbete.

Salesiansystrarna
FMADon Boscos döttrar utbildar flickor och unga – idag en av världens största kvinnliga kongregationer.
Nyare erkända gemenskaper
Nyare gemenskaper och institut som Heliga stolen godkänt under 1900- och 2000-talet, ofta med ekumenisk eller urban profil.
Jerusalemgemenskaperna
Jerusalemgemenskaperna lever «kloster mitt i staden» – monastiskt liv med vacker liturgi i storstadskyrkor.
Chemin Neuf
Chemin Neuf är en katolsk gemenskap med uttalat ekumeniskt kallelse – reträtter, ungdomsarbete och Cana-kurser.
Ordensbegrepp – vad är en orden, ett kloster och en kommunitet?
Den katolska kyrkan rymmer tusentals sammanslutningar för dem som vill leva sitt dop i ett mer koncentrerat andligt liv. Här förklaras de vanligaste begreppen så att du enklare kan orientera dig bland ordnar, kloster och kommuniteter i Sverige och världen.
Orden, kongregation och institut
En orden är en äldre sammanslutning med lång tradition och högtidliga löften – som benediktiner, dominikaner eller franciskaner. En kongregation är en yngre sammanslutning, ofta grundad mellan 1600- och 1900-talen, med enkla löften och ett tydligt apostoliskt uppdrag.
Begreppet institut för det gudsvigda livet är det vidare kyrkorättsliga begreppet som omfattar både ordnar, kongregationer och sekularinstitut. I vardagligt tal säger man ofta «orden» även om det strikt sett är en kongregation.
Alla som Heliga stolen har godkänt finns registrerade i Annuario Pontificio – påvens årsbok. Det är det officiella referensverket, även om enskilda stift publicerar praktiska listor över närvaro i sitt område.
Kloster, konvent och kommunitet
Ett kloster är den lokala gemenskapen där medlemmarna lever tillsammans under samma regel och superior. Ett konvent är ofta en mindre enhet, särskilt inom mendikantordnarna, som kan ligga i en stad och ha nära kontakt med församlingar.
Kommunitet är ett modernare och bredare ord som används om den grupp av systrar eller bröder som faktiskt bor och arbetar tillsammans på en plats – oavsett om det formellt kallas kloster eller konvent.
Ett abbedisskloster leds av en abbedissa och har en viss självständighet. Ett priorat leds av en prior och står ofta under en abbedi eller ett generalat. Skillnaden handlar om graden av självständighet i kyrkorättslig mening.
Abbedissa, prior och superior
Abbedissan är den högsta superiorn i ett kloster och har ansvar för hela gemenskapens liv, bön och beslut. I benediktinska och cisterciensiska traditioner är titeln djupt rotad i århundraden av klosterledning.
En prior leder ett priorat – en enhet som kan vara filial till ett större kloster. En priorissa är motsvarande för kvinnliga priorat. Begreppet superior är det allmänna ordet för den som har ledningsansvar i en kommunitet.
Inom mendikantordnarna talar man ofta om provinsial, guardian eller magister, beroende på ordens tradition. Gemensamt är att superiorn inte «äger» klostret utan tjänar gemenskapen och dess kallelse.
Kontemplativt och apostoliskt liv
Kontemplativa kloster har bönen i centrum. Systrar eller bröder lever ofta i klausur – en avskärmning som skyddar det inre livet – och ber för kyrkan och världen genom tidegärd, eukaristi och tystnad.
Apostoliska kongregationer är mer rörliga: de arbetar i skolor, sjukhus, församlingar och mission. Löftena förenar dem, men uppdraget kan skifta efter tid och plats.
Många ordnar förenar båda dimensionerna. Dominikaner säger att de ska «kontemplera och ge vidare frukterna av kontemplationen». Karmeliterna lever kontemplativt men har ofta reträttverksamhet. Det ena utesluter inte det andra.
Klausur, löften och novitiat
Klausur innebär att klostrets inre område är avskilt för att skydda bön och gemenskap. Gäster kan tas emot i särskilda delar, men systrarnas eller brödernas dagliga rytm är skyddad.
De evangeliska rådsslöftena – fattigdom, kyskhet och lydnad – är grunden. Många ordnar har dessutom ett fjärde löfte, till exempel jesuiternas särskilda lydnad under påven eller salig Birgittas årlöfte.
Innan någon avlägger löften går en novitiat – vanligtvis ett till två år – där kandidaten prövar om kallelsen är äkta. Därefter följer temporära löften och slutligen eviga löften för dem som kallas till det.
Generalat, moderhus och provins
Generalatet – eller moderhuset – är ordens eller kongregationens «huvudkontor», oftast i Rom. Där finns generalsuperiorn och kurian som samordnar provinser världen över.
En provins omfattar ett geografiskt område, till exempel Skandinavien. Provinsialen ansvarar för kommuniteter och enskilda medlemmar inom sitt område.
Benediktiner är ett undantag: varje kloster är i princip självständigt och väljer sin egen abbedissa, medan en abbotprimas samordnar hela benediktinska konfederationen från Sant'Anselmo i Rom.
Sekularinstitut och tredje ordnar
Alla som känner sig kallade till ordensliv ska inte bli klosterfolk. Sekularinstitut är en form där medlemmar lever sitt vanliga liv i världen – med jobb och familj – men avlägger löften och delar en ordens spiritualitet.
Tredje ordnar, eller secularorden, är den äldre formen för lekmän och präster som vill följa en ordens regel så långt det passar deras liv. Karmeliternas sekularorden är ett välkänt exempel i Sverige.
Dessa vägar visar att ordensandlighet inte bara tillhör klostret utan kan berika hela kyrkans liv – också för dem som bor mitt i vardagens tempo.
Officiella källor
Aktuell lista över kommuniteter i Sverige finns hos Stockholms katolska stift. Det fullständiga påvliga registret publiceras årligen i Annuario Pontificio.