Ordnar och kloster i Sverige

Karisma & betydelse

Benediktinernas karisma formuleras i Regeln: Ora et Labora – Be och arbeta. Klostrets dagliga rytm av liturgi (Tidegärden i choir), manuellt arbete och lectio divina (helig läsning) präglar det monastiska livet. Benediktinerna ser sig inte som 'aktiva' ordnar utan som en kontemplativ gemenskap vars bön är tjänst.

Historia

Benedikt av Nursia (ca 480–547) grundade Montecassino i södra Italien och komponerade sin Regel – ett kort, visumt och praktiskt verk som lade grunden för hela det västerländska klosterväsendet. Benediktinernas roll i att bevara klassisk kultur, kopiera manuskript och skola Europa under den mörka medeltiden kan inte överskattas. Kloster som Cluny, Cîteaux och Fulda formade europeisk kultur. I Sverige finns de Benediktina nunnorna i Mariavalls kloster utanför Eslöv i Skåne, det enda benediktinska klostret i Sverige. Det grundades 1951 av tyska benediktinsystrar och är nu ett välkänt retreatcenter.

Karisma & betydelse

Birgittinordenskarisma är kontemplation och tillbedjan av den heligaste Frälsaren (Salvator), kombinerat med en specifikt nordisk och birgittinsk andlighet rotad i uppenbarelsernas mystik. Ordens Regel, fastställd av Birgitta och bekräftad av Urban VI 1370, föreskriver liturgi, tystnad och intellektuellt arbete.

Historia

Birgitta av Vadstena grundade sin orden 1346 i Vadstena, och påven Gregorius XI bekräftade Regeln 1370. Klostret i Vadstena vid Vättern blev Nordens viktigaste religiösa center under senmedeltidens. Ordens Vadstena kloster drog pilgrimer från hela Skandinavien och producerade ett rikt litterärt arv på svenska (Vadstenadiariet, helgonlegender, predikningar). Efter reformationen förstördes de flesta kloster i Norden. Vadstena kloster stängdes 1595, men ordenens kärna höll sig vid liv i Romaklostret. 1963 återvände Birgittinsystrar till Vadstena och återöppnade klostret – en historisk händelse. Idag finns ett aktivt birgittinskt sällskap och kloster i Vadstena, en levande länk till Sveriges rikaste religiösa arv.

Karisma & betydelse

Predikbrödernas karisma är contemplata aliis tradere – att dela med sig av det man kontemplerat. Orden lever av tiggeriet, betonar djup teologisk bildning och sänder sina bröder ut i världen som predikanter. Sanningens försvar och det intellektuella livets rikedom präglar den dominikanske spiritualiteten.

Historia

Dominikanerna grundades 1216 av den spanske prästen Dominikus de Guzmán, som reagerade mot kätteriet i södra Frankrike med evangeliets vapen: predikan och teologisk bildning. Påven Honorius III godkände orden 1216. Orden producerade snabbt några av kyrkans och filosofins största tänkare: Alberto Magnus, Thomas av Aquino, Meister Eckhart. Dominikanerna etablerade sig vid Europas alla stora universiteter. Medeltida dominikaner skötte även inkvisitionen, ett faktum som komplicerar ordenshistorien. I modern tid är Dominikanerna kände för teologisk forskning, skrifter av Yves Congar och Herbert McCabe, och ett levande kontemplativt liv. I Sverige har Dominikanerna verkat sedan medeltiden, och under 1900-talet öppnade de ett konvent i Stockholm (Vattumöllan, Södermalm) som blivit ett andligt centrum.

Karisma & betydelse

Franciskanerordenskarisma är att leva evangeliet – i radikal fattigdom, broderlig gemenskap och glädjefull tjänst. Franciskanerna ser sig som 'de minste bröderna' (Minores) och betonar skapelsens helighet, fredens apostolat och nästankärlekens praktik.

Historia

Franciskanerorden, eller Mindebröderna (Fratres Minores), grundades av Franciskus av Assisi kring 1209 och godkändes av påven Innocentius III. Orden växte explosionsartat och etablerade sig i hela Europa på några decennier. Franciskanerna formade under 1200-1300-talen ett av de mest inflytelserika tankeuniversumen med tänkare som Bonaventura, Duns Scotus och William av Ockham. Ordens inre spänning kring fattigdomsidealet ledde till splittring och reformrörelser. Franciskanerna missionerade globalt, och Latinamerika och Asien formades djupt av den franciskanska spiritualiteten. I modern tid bedriver franciskanerna caritas, socialt arbete och ekumenisk dialog.

Karisma & betydelse

Jesuitorden skiljer sig från andra ordnar genom att den utöver löften om lydnad, kyskhet och fattigdom har ett fjärde löfte om lydnad under påven. Ordensmedlemmarna ska vara rörliga och avstår från gemensam korbön och ordensdräkt. Jesuiterna arbetar ofta med forskning och undervisning, men även med församlingsarbete och socialt arbete. Utbildningen för jesuiter är längre än för andra ordnar. Ignatius av Loyola utformade andliga övningar som går ut på att se sitt eget liv i ljuset av Jesu Kristi liv, lidande, död och uppståndelse med hjälp av olika former av bön. Ignatiansk spiritualitet har sitt ursprung i den katolska kyrkans tradition och fortsätter att utvecklas i kyrkans gemenskap.

Historia

Jesuitorden grundades 1534 av Ignatius av Loyola och hans följeslagare, som avlade sina första löften i Montmartre i Paris. Påven Paulus III godkände orden formellt 1540. Jesuiterna formade motreformationen och grundade hundratals skolor och universitet – Gregoriana, Georgetown, Boston College. De sände missionärer till Kina (Matteo Ricci), Japan och Amerika, och producerade teologer som Robert Bellarmin och Karl Rahner. Orden supprimerades 1773 av påven Clemens XIV men återupprättades 1814 av Pius VII. Påven Franciskus, vald 2013, är den förste jesuitiske påven i historien. Festdagar: 3 januari och 31 juli.

Karisma & betydelse

Karmelitordenskarisma är kontemplation – ett liv av bön, tystnad och union med Gud i hjärtats innerum. Den Teresanska reformen betonar gemenskap, ödmjukhet och det inre bönelivet. Profetens Elias tradition på Karmelberget är mytologisk ursprung för ordensidentiteten.

Historia

Karmelitorden uppstod på Karmelberget i Palestina under korsfarartiden (1100-1200-tal) och fick sin Regel av patriarken Albert av Jerusalem ca 1206-1214. Orden migrerade till Europa 1240-1291. Teresa av Ávila och Johannes av Korset reformerade orden 1562–1568 och grundade den Obeskodda (discalceata) grenen, med striktare levnad och kontemplationi fokus. Denna reform producerade den karmelitanska mystiken – det kristna inre livets djupaste utforskande. De Obeskodda Karmeliterna har idag kloster och konvent runt om i världen. Deras andliga arv med Teresahas 'Inre borg' och Johannes 'Mörka natten' präglar modern kristen spiritualitet.

Karisma & betydelse

Klarissornas karisma är radikal evangeliepoverty och kontemplativt bönelivet. Som 'Fattiga damer' (pauperes dominae) lever de i klausur, tillber Kristus i eukaristin och ber för hela Kyrkan och världen. Deras liv är en ständig lövsång till Guds kärlek.

Historia

Clara av Assisi lämnade sitt hem 1212 och sökte sig till Franciskus av Assisi. Med hans stöd grundade hon en gemenskap av fattiga damer i S:t Damianokyrkan, det första kontemplativa klostret för kvinnor i den franciskanska rörelsen. Klarissornas historia är en kamp för det franciskanska fattigdomsidealet. Clara kämpade decennier för att hennes gemenskap skulle ha rätten att inte äga gemensam egendom – 'privilegiet för fattigdom' – och fick det slutligen bekräftat av påven dagen innan hennes död. Klarissor finns idag runt om i världen i kontemplativa kloster. Deras bön och intercession är ett outtömligt andligt bidrag till Kyrkan.

Karisma & betydelse

Missionärerna av Kärleks karisma är att ge helhjärtad och fri tjänst till de fattigaste bland de fattiga – i sjukdomar, hunger, hemlöshet och ensamhet. I de utstötta ser de Kristus: 'Jag var hungrig och ni gav mig mat.' Systrarna lever i fattigdom, kyskhet och lydnad.

Historia

Moder Teresa grundade Missionärerna av Kärlek 1950 i Kalkuta efter en inre kallelse 1946. Orden fick biskopens godkännande 1950 och påvens 1965. Från det första huset Nirmal Hriday (Rent hjärta) för de döende i Kalkuta spred sig ordenens arbete till hela världen. Idag driver MC hem för de döende, sjukhus, skolor, barnhem och nödkök i över 130 länder.

Karisma & betydelse

Redemptoristernas karisma är mission bland de mest övergivna – 'Abundantissima Redemptio' (Den mest rikliga återlösningen). De missionerar bland fattiga och avlägsna befolkningar, leder folkmissioner och retreater, och arbetar för katekumenatsarbete och sakramental förberedelse.

Historia

Alfons Maria de Liguori (1696–1787) grundade Congregatio Sanctissimi Redemptoris i Neapel 1732 för att predika evangeliet för de fattigaste och mest förbisedda. Redemptoristerna bedriver parochialmissioner (folkliga missionsveckor), förvaltar helgedomar, undervisar och är kände för moralteologi (Alfons bidrag är epokgörande) och pastoral omsorg. I norra Europa och Sverige har Redemptoristerna varit verksamma sedan 1900-talets mitt med folkmissioner och pastoralt arbete.

Karisma & betydelse

Salesianernas karisma är ungdomsmission: att utbilda och evangelisera unga, särskilt de fattigaste och mest marginaliserade, med Don Boscos preventiva pedagogik – byggt på förnuft, religion och kärlek. Salesianerna driver skolor, yrkesskolor, oratorier och ungdomscentra världen över.

Historia

Don Bosco (1815–1888) grundade sällskapet S:t Franciskus av Sales (Salesians) 1859 i Turin för att ta hand om gatuungdomar i industrialismens spår. Hans metod – kombinationen av disciplin och kärlek – revolutionerade kristen ungdomspedagogik. Salesianerna är idag den näst största religiösa männen i den katolska kyrkan och arbetar i 134 länder med skolor, läger och ungdomsarbete.