Den helige Franciskus i bön, målning av Federico Barocci

Federico Barocci · The Metropolitan Museum of Art

Katolska ordnar, kloster och kommuniteter

En svensk guide till ordenslivet – från kloster i Vadstena och Glumslöv till världens största katolska kongregationer. Klicka på ett kort för att läsa mer.

22 i Sverige31 internationella53 totalt

Manliga kommuniteter i Sverige


Präster och bröder som enligt Stockholms katolska stift är verksamma i Sverige idag – från jesuiternas teologiska arbete till karmeliternas kontemplativa reträtthem.

Kvinnliga kommuniteter i Sverige


Systrar och nunnor med kloster, gästhem och apostolat i Sverige – kontemplativa kloster vid Vadstena och Glumslöv, utbildningssystrar och sjukvårdande kongregationer.

Birgittasystrarna – medeltida grenen

Birgittasystrarna – medeltida grenen

O.Ss.S.

Kontemplativt abbedisskloster i Vadstena med rötter i heliga Birgittas 1300-talsorden – gästhem, reträtter och tidegärd i Pax Mariae.

Heliga Birgitta av Vadstena · 1370
Läs mer
Birgittasystrarna – nyare grenen

Birgittasystrarna – nyare grenen

O.Ss.S.

Svenskgrundad birgittinergren med ekumeniskt apostolat, gästhemsverksamhet och närvaro i Djursholm och Falun.

Heliga Elisabeth Hesselblad · 1911
Läs mer
Karmelitnunnor

Karmelitnunnor

OCD

Sveriges första officiella kloster efter reformationen – helt kontemplativt karmelkloster i Glumslöv med bön, ikonmåleri och bokförlag.

Heliga Teresa av Ávila · 1562
Läs mer
Benediktinnunnor vid Mariavall

Benediktinnunnor vid Mariavall

OSB

Jesu Moder Marias kloster i Mariavall med tidegärd sju gånger dagligen, gästhem, ikonverkstad och bokhandel på Österlen.

Helige Benedikt av Nursia · 1991
Läs mer
Mariadöttrarna

Mariadöttrarna

OSB

Heliga Hjärtas Kloster vid Omberg med gregoriansk sång, gästhus, ljusverkstad och benediktinskt liv nära Vadstena.

Helige Benedikt av Nursia · 1997
Läs mer
Dominikansystrar

Dominikansystrar

OP

Apostoliska dominikansystrar med franska rötter, verksamma i Stockholm, Lund och Karlstad med undervisning och själavård.

Helige Dominikus · 1216
Läs mer
Sankta Elisabeths systrar

Sankta Elisabeths systrar

CSSE

Sjukvårdande systrar i Järfälla med över hundra års närvaro i Sverige – hemsjukvård, äldreomsorg och församlingsarbete.

Clara Wolff · 1842
Läs mer
Josefsystrarna av Chambéry

Josefsystrarna av Chambéry

CSJ

Utbildande systrar med rötter i Chambéry, verksamma i Stockholm sedan 1865 och förknippade med Franska Skolan.

Jean-Pierre Médaille (inspiratör) · 1650-talet
Läs mer
Skolsystrarna De Notre Dame

Skolsystrarna De Notre Dame

SSND

Bayrisk grundad utbildningskongregation knuten till Katolska skolan av Notre Dame i Göteborg.

Saliga Theresia Gerhardinger · 1833
Läs mer
Sacré Coeur-systrarna

Sacré Coeur-systrarna

RSCJ

Utbildande systrar med Jesu hjärtas spiritualitet, länge verksamma vid Johannesgården i Göteborg.

Heliga Madeleine Sophie Barat · 1800
Läs mer
Serafimsystrarna

Serafimsystrarna

CMBB

Polsk grundad kongregation verksam i Stockholm sedan 1965 med omsorg om sjuka, fattiga och trosundervisning.

Saliga Maria Franciska Siedliska · 1881
Läs mer
Jesu Små Systrar

Jesu Små Systrar

PSJ

Gemenskap i Charles de Foucaulds anda som lever enkelt och fördolt mitt bland vanliga människor i Stockholm.

Lillasyster Magdeleine av Jesus · 1939
Läs mer
Mariasystrarna från Lubon

Mariasystrarna från Lubon

SMP

Polsk kongregation med barnomsorg och förskola i Helsingborg sedan 1931 och verksamhet i Södertälje.

Salige Edmund Bojanowski · 1850
Läs mer
Mariasystrarna från Osnabrück

Mariasystrarna från Osnabrück

MSM

Tyska missionssystrar i Uppsala sedan 1951 med församlingsarbete, katekes och själavård där katoliker är i minoritet.

Hedwig von Schöller · 1920
Läs mer
Maria Reparatrix-systrarna

Maria Reparatrix-systrarna

SMR

Internationell kongregation med bön och församlingsarbete, verksam i Sverige och ett tjugotal länder.

Emilie d'Oultremont d'Hooghvorst · 1857
Läs mer

Kanikordnar


Kanikordnar förenar gemensam liturgi med församlingstjänst. Premonstratenserna, norbertinerna, är den främsta representanten i denna kategori.

Missionskongregationer


Apostoliska och missionskongregationer som evangeliserar världens periferier – från Vincent de Pauls lazarister till Don Boscos salesianer.

Grundkurs

Ordensbegrepp – vad är en orden, ett kloster och en kommunitet?


Den katolska kyrkan rymmer tusentals sammanslutningar för dem som vill leva sitt dop i ett mer koncentrerat andligt liv. Här förklaras de vanligaste begreppen så att du enklare kan orientera dig bland ordnar, kloster och kommuniteter i Sverige och världen.

Orden, kongregation och institut


En orden är en äldre sammanslutning med lång tradition och högtidliga löften – som benediktiner, dominikaner eller franciskaner. En kongregation är en yngre sammanslutning, ofta grundad mellan 1600- och 1900-talen, med enkla löften och ett tydligt apostoliskt uppdrag.

Begreppet institut för det gudsvigda livet är det vidare kyrkorättsliga begreppet som omfattar både ordnar, kongregationer och sekularinstitut. I vardagligt tal säger man ofta «orden» även om det strikt sett är en kongregation.

Alla som Heliga stolen har godkänt finns registrerade i Annuario Pontificio – påvens årsbok. Det är det officiella referensverket, även om enskilda stift publicerar praktiska listor över närvaro i sitt område.

Kloster, konvent och kommunitet


Ett kloster är den lokala gemenskapen där medlemmarna lever tillsammans under samma regel och superior. Ett konvent är ofta en mindre enhet, särskilt inom mendikantordnarna, som kan ligga i en stad och ha nära kontakt med församlingar.

Kommunitet är ett modernare och bredare ord som används om den grupp av systrar eller bröder som faktiskt bor och arbetar tillsammans på en plats – oavsett om det formellt kallas kloster eller konvent.

Ett abbedisskloster leds av en abbedissa och har en viss självständighet. Ett priorat leds av en prior och står ofta under en abbedi eller ett generalat. Skillnaden handlar om graden av självständighet i kyrkorättslig mening.

Abbedissa, prior och superior


Abbedissan är den högsta superiorn i ett kloster och har ansvar för hela gemenskapens liv, bön och beslut. I benediktinska och cisterciensiska traditioner är titeln djupt rotad i århundraden av klosterledning.

En prior leder ett priorat – en enhet som kan vara filial till ett större kloster. En priorissa är motsvarande för kvinnliga priorat. Begreppet superior är det allmänna ordet för den som har ledningsansvar i en kommunitet.

Inom mendikantordnarna talar man ofta om provinsial, guardian eller magister, beroende på ordens tradition. Gemensamt är att superiorn inte «äger» klostret utan tjänar gemenskapen och dess kallelse.

Kontemplativt och apostoliskt liv


Kontemplativa kloster har bönen i centrum. Systrar eller bröder lever ofta i klausur – en avskärmning som skyddar det inre livet – och ber för kyrkan och världen genom tidegärd, eukaristi och tystnad.

Apostoliska kongregationer är mer rörliga: de arbetar i skolor, sjukhus, församlingar och mission. Löftena förenar dem, men uppdraget kan skifta efter tid och plats.

Många ordnar förenar båda dimensionerna. Dominikaner säger att de ska «kontemplera och ge vidare frukterna av kontemplationen». Karmeliterna lever kontemplativt men har ofta reträttverksamhet. Det ena utesluter inte det andra.

Klausur, löften och novitiat


Klausur innebär att klostrets inre område är avskilt för att skydda bön och gemenskap. Gäster kan tas emot i särskilda delar, men systrarnas eller brödernas dagliga rytm är skyddad.

De evangeliska rådsslöftena – fattigdom, kyskhet och lydnad – är grunden. Många ordnar har dessutom ett fjärde löfte, till exempel jesuiternas särskilda lydnad under påven eller salig Birgittas årlöfte.

Innan någon avlägger löften går en novitiat – vanligtvis ett till två år – där kandidaten prövar om kallelsen är äkta. Därefter följer temporära löften och slutligen eviga löften för dem som kallas till det.

Generalat, moderhus och provins


Generalatet – eller moderhuset – är ordens eller kongregationens «huvudkontor», oftast i Rom. Där finns generalsuperiorn och kurian som samordnar provinser världen över.

En provins omfattar ett geografiskt område, till exempel Skandinavien. Provinsialen ansvarar för kommuniteter och enskilda medlemmar inom sitt område.

Benediktiner är ett undantag: varje kloster är i princip självständigt och väljer sin egen abbedissa, medan en abbotprimas samordnar hela benediktinska konfederationen från Sant'Anselmo i Rom.

Sekularinstitut och tredje ordnar


Alla som känner sig kallade till ordensliv ska inte bli klosterfolk. Sekularinstitut är en form där medlemmar lever sitt vanliga liv i världen – med jobb och familj – men avlägger löften och delar en ordens spiritualitet.

Tredje ordnar, eller secularorden, är den äldre formen för lekmän och präster som vill följa en ordens regel så långt det passar deras liv. Karmeliternas sekularorden är ett välkänt exempel i Sverige.

Dessa vägar visar att ordensandlighet inte bara tillhör klostret utan kan berika hela kyrkans liv – också för dem som bor mitt i vardagens tempo.

Officiella källor

Aktuell lista över kommuniteter i Sverige finns hos Stockholms katolska stift. Det fullständiga påvliga registret publiceras årligen i Annuario Pontificio.

Relaterade sidor


Katolsk Portal

En samlad resurs för katoliker och sökare i Sverige — församlingar, helgon, bön, nyheter och vägledning på ett och samma ställe.

Utforska

Om denna sajt

Denna portal är ett privat initiativ av en katolsk lekman och utgör inte en officiell kanal för Katolska kyrkan i Sverige. Innehållet strävar efter trohet mot Kyrkans lära, tradition och moraliska standard.

© 2026 Katolsk Portal — privat lekmannainitiativ.