Biografi
Olof Haraldsson (995–1030), känd som Olof den helige, var Norges kung 1015–1028 och är landets skyddspatron. Hans fall i striden vid Stiklestad 1030 och de mirakulösa berättelserna efter hans död formade den norska nationella identiteten.
Olof hade vistats vid engelska och franska hov och döptes i England. Han återvände till Norge och regerade som kristen kung med ambition att kristna landet och konsolidera kungamakten. Kristnandet skedde med hård hand, och Olof mötte starkt motstånd från hövdingar som stödde den danske kungen Knut den store.
År 1028 avsattes Olof av Knut och flydde till Rus. Han återvände 1030 med en armé för att återta kronan men stupade i slaget vid Stiklestad mot en övermäktig norsk adelshär.
Bearbetningen av minnet av Olof – miraklernas rapporter, källan vid hans grav i Trondheim (Nidaros), omedelbar vördnad – omvandlade honom till ett helgon. Trondheim (Nidaros domkyrka) där hans relikskrin förvarades, blev Nordens viktigaste vallfartsmål.
Olofs helgondag (Olsok, 29 juli) firades i hela Norden under medeltiden. Hans kult nådde England, Polen, Ryssland och hela Östersjöregionen. Kanoniserades av biskop Grimkell 1031 och bekräftades av påven senare. Festdag: 29 juli.