Monica

Monica (ca 331–387) är ett av kyrkans mest älskade helgon – inte för storslagna gärningar, utan för den uthålliga, tåliga moderskärlekens bön som bar frukt i världshistoriens viktigaste omvändelse: hennes son Augustinus.

Född i Tagaste i Nordafrika (nuv. Algeriet) av kristen familj, gifte Monica sig med Patricius, en häftig och hedisk man. Hon bar äktenskapets förnedring med tålamod och konverterade honom till sist. Hennes son Augustinus var det smärtsammaste bekymret: en lysande intellekt som levde i lösaktighet, ingick i manikéernas sekt och resisterade moderns tro.

Monica följde Augustinus till Rom och sedan Milano, grät och bad för honom i år efter år. Augustinus beskriver henne med djup kärlek i Bekännelserna: 'Aldrig lämnade hon sin bön för mig, och hennes tårar lade upp en skatt av böner för mig inför Dig.' Biskop Ambrosius sa till henne: 'Det är omöjligt att en bön med sådana tårar skall gå förlorad.'

Monicas bön besvarades när Augustinus döptes av Ambrosius 386 i Milano. Hon avled snart därefter i Ostia, glad och lycklig i vetskapen om sin sons omvändelse. Augustinus skriver om henns sista dagar med oerhört rörande kärlek. Festdag: 27 augusti (dagen före Augustinus).