Biografi
Caterina di Giacomo di Benincasa (1347–1380), känd som Katarina av Siena, är en av Kyrkans mest oöverträffade figurer – en mystiker, reformatör och kyrkopolitisk kraft som påverkade Europas historia utan att ha tillbringat ett enda år i ett formellt kloster.
Född i Siena som det 24:e barnet i en färgare familj hade Katarina tidiga mystiska upplevelser. Som tonåring avlade hon jungfrulöftet och klädde sig som Tredje Ordens Dominikanersyster (le Mantellate). Under ett antal år levde hon som eremit i ett litet rum i hemmet, men trädde sedan ut i caritas-arbete bland sjuka och fångna.
De stora mystiska upplevelserna – inre stigmata (upplevda men inte synliga), mystiskt äktenskap med Kristus, djupa kontemplativa stater – dokumenterades av hennes biktfader Raimund av Capua och i hennes egna diktat-verk: Dialogo della divina provvidenza (Dialogen om den gudomliga Försynen).
Katarinas politiska inflytande är enastående. Hennes brevväxling med påvar, kungar, kardinalerna och ordensfolk utgjorde en diplomatisk kraft. Hon reste till Avignon 1376 och övertygade personligen påven Gregorius XI att återvända till Rom från den franska exilen – ett avgörande historiskt beslut.
Kanoniserades 1461, och 1970 utnämndes hon av Paulus VI till kyrkolärare (doktora). Johannes Paulus II utnämnde henne 1999 till Europas skyddspatron. Festdag: 29 april.
Skyddspatron för
Italien, Europa, sjuksköterskor, brandrisk